Chinchillan

Chinchillan är inget keldjur
Till skillnad från många andra husdjur är chinchillan inte speciellt kelig eller i behov av mänsklig kontakt. De är lika katter i sitt beteende – de kommer och går på sina villkor och ser dig mest som den som ger dem mat och som öppnar burdörren så de kan försöka smita ut.
Det är viktigt att du ser till att din chinchilla aktiveras och får stimulans i sin hemmiljö, annars finns risken att de utvecklar ett så kallat stereotypt beteende till följt av den stress de känner när de inte får möjlighet att utöva sina naturliga behov.
Självklart finns det undantag även här och det finns chinchillor som faktiskt uppskattar kel och som kan låta sig klappas i famnen, men det är inte något du som ägare kan ta för givet att just dina chinchillor kommer tycka om, eller känna sig trygga med från start. Det är viktigt att du respekterar chinchillans gränser och lär dig vilka signaler chinchillan ger och vad den försöker kommunicera.

Chinchillor ska hållas i par eller grupp, aldrig ensamma.
Många tror att en ensam chinchilla är lättare att få tam, en sanning med modifikation, då en ensam chinchilla ofta söker mänsklig kontakt av desperation, inte för att den är tam eller vill gosa. En människa kan aldrig ersätta en artfrände.
Chinchillor som hålls i par eller i grupp är ofta mer nyfikna, självsäkra och trygga vilket ökar chanserna till att bygga upp en stark relation med dem.
Chinchillor är otroligt smarta och lättlärda, detta medför oändliga möjligheter för oss människor att knyta an till dessa djur genom att aktivera dem och erbjuda mental stimulans.
Då chinchillan är så otroligt lättlärd är det nästan bara fantasin som sätter gränser – du kan lära chinchillan agility, att komma på inkallning, olika kommandon osv. De älskar att lösa problem och är väldigt envisa. Chinchillan kräver därför en del tid och engagemang och bygger band till dig på helt andra sätt än genom kel.